Startskottet för OLMA har gått! Två dagar med alkohol i blodet är då bara början.
Fredags: Började med att jag fick ett massmeddelande på Facebook av en kille som jag träffat en gång på en bar. Han fyllde år och skulle träffas mellan två dryckesstånd. Inte för att jag trodde att han skulle komma ihåg mig men det var som sagt var fredag och jag kännde mig rastlös och ensam.
Tjejen i kassan frågade på slarvig tyska (dvs schweiziska) om jag var: student eller normal? Jag skrattade eftersom frågan var lite komisk och förklarade att jag kände mig ganska normal. Hon blev genast nyfiken på var jag kom ifrån eftersom min accent skiljde sig från alla andra dårar. Sverige förklarade jag och pungade ut med 40 Franc för en normal person. Hon tog en av 20 Franc sedlarna och blinkade med västerögat. Ibland är det bra att vara svenne.
Hittade aldrig killen på Facebook men träffade ett annat gäng kändisar den kvällen. Och för att knyta en röd tråd till kassatjejen i föregående stycke så behövde jag inte betala för rundra nummer två av rödvin. Jag tackade den 50-åriga kvinnan med ett: "and by the way, I love you!" Vilket förhoppningvis kommer ge mig fler gratis glas i veckan som kommer. Och jag som trodde att det bara var tjejer som kunde erhålla gratis drinkar.
Frågan är om det eventuellt kan bero på mitt hår med sidbena? En blandning av Morrissey och Elvis. Vilket påminner mig att jag måste uppdatera min bloggbild.
Lördags: René och jag drar till OLMA för att dricka tre öl och en cider. Tar sedan bussen hem och tittar på kvalmatch till VM 2010, Schweiz mot Lettland. Han öppnar med lite möda en femliters öltunna och börjar spela typiska partylåtar som går hem i schweiziska öron. Inte riktigt min kopp té, lät förjävligt. Vad sägs om låtvalet: Jag är en kebabrulle med en lök på huvudet? Jag lägger upp låtarna efter detta inlägg. Bedöm själva.
René ville även lära sig lite svenska så han fick meningarna: Jag älskar dig samt Åh Kristina, guldet blev till sand. Det skulle jag inte ha gjort. Tror att han missförstog innebörden av den första meningen eftersom han skrek det till mig alldeles för många gången under kvällen.
Efteråt var det krogrunda med stort k, och inget speciellt revolutionerande hände väl. Förrutom att jag stötte på en sån grym tjej. Som vi killar bruka säga: en perfekt tia. När jag tänker efter tror jag nog att tjejer använder sig av det uttrycket också.
Jag presenterade mig som: Hej! Jag heter Johannes och jag är svensk. Vi pratades vid i en sådar fem minuter innan René klev i mellan och skrek:
Jaaaaag ääääälskaaar diiiiiig! Han drog iväg mig mot min vilja till ett annat dansgolv.
En halvtimma senare fick jag panik över att jag aldrig han prata färdigt med tiopoängaren (tjejen). Bad René att hålla sig på plats och i skinnet. Sprang iväg mot dansgolvet och där stog hon fortfarande kvar. Hon fnissade när hon fick syn på mig. Jag mimade att hon skulle närma sig staketet som avgränsade oss. Hon skakade på huvudet. Jag hoppade över staketet, gick fram till henne och förklarade att hon var den snyggaste tjejen på den här sidan av staketet (obs! roligt skrivet) samtidigt som jag bad om hennes telefonnummer. Hon blev knallröd i ansiktet eftersom ett rött stålkastarljus just då träffade henne i ansiktet (obs! roligt skrivet).
Såhär två år senare är vi lyckligt gifta och har tre barn. Nej.
Hon tackade för erbjudandet och sa att jag verkade vara en cool kille (yeah!) men att hon redan hade en pojkvän i sitt liv. Jag blev fylld av respekt och påpekade att: He should be so lucky, and if he doesn't take care of you I'm gonna come back and kick his arse. Sedan dansade jag iväg till min polare som tänt ett gravljus. Fortsatte krogrundan. Kom hem 04:00 och var glad för att en underbar tjej äntligen givit mig ett ärligt svar.
